Avel - insemination av bidrottningar

InsemTech-VSH

Avel - insemination av bidrottningar

 

Med biavel, eller förädling av bin, menar vi systematisk och kontinuerlig selektion under många generationer för att få avkommor, bisamhällen, med bättre egenskaper än tidigare. Bidrottningar, döttrar efter drottningar i bisamhällen som har selekterats efter att ha visat goda egenskaper, paras med drönare som också har selekterats efter de egenskaper som är önskvärda och medverkar till att bina blir goda pollinerare och producerar mycket honung, är fromma, friska och inte svärmar i onödan. Drottningarna kan paras på avskilda områden, exempelvis öar, men det absolut säkraste sättet att få drottningarna parade med rätt drönare är med inseminationstekniken.

 

Insemination är ingen avelsmetod - det är en teknik för att överföra sperma från drönare till drottning. En bidrottning är könsmogen och parningsduglig tidigast vid 1 veckas ålder. Hon flyger då normalt ut från bisamhället och uppe i luften parar hon sig med ett stort antal drönare, totalt kanske 30-50 drönare. Drottningen parar sig endast en gång i livet. Vid naturlig parning parar sig drottningen med drönare som kommer från många olika samhällen. Det är ur bisamhällets synpunkt bra och viktigt då det garanterar en bred genetisk bas men som ur biodlarens synpunkt, i varje fall kortsiktigt, inte är önskvärt. Resultatet kan bli aggressiva bin som svärmar och producerar lite honung.

Parning av selekterade bidrottningar med selekterade drönare på isolerade parningsplatser, liksom insemination, kan leda till en snävare genetisk bas och det är viktigt att vid denna typ av parning ha ordentlig kontroll på härstamning och tidigare parningar.

 

Varje drönare kan bilda 1 miljon spermier (vilket motsvarar 1 mikroliter), alla identiskt lika genetiskt sett. Drottningens spermabehållare, spermatecan, rymmer 1 mikroliter sperma. Men, frågar man sig, drottningen kan ju para sig med upp till 50 drönare vilket motsvarar 50 mikroliter? Jo, det tillgår på följande sätt. Drottningens fortplantningsorgan utgörs av 2 äggstockar (ovarier) vilka övergår i varsin lateral äggledare som är mycket eftergivliga och rymmer upp mot 20 mikroliter. Dessa äggledare mynnar i den oparig, mediala, äggledaren. När drottningen har parat sig återvänder hon till sitt samhälle ooh under följande dagar gör hon sig av med överskottet av sperman. Då sperman passerar genom den mediala äggledaren, simmar en del av spermierna upp genom en kanal till spermatecan där de sedan förvaras vid liv i upp till 5 år.

Med inseminationsteknik kan man idag inseminera en drottning med 1 eller 300 drönare, man kan inseminera en drottning med hennes systrars drönare eller hennes egna drönare. Man kan inseminera en drottning med sin fars eller farfars sperma genom att ta sperma från drottningens mor eller mormors spermateca. Med inseminationstekniken finns egentligen inga gränser - men man måste veta vad man gör och i varje fall ha grundläggande kunskaper i genetik.

 

Hos bin bestäms könet av en multipel allelserie. Ett obefruktat ägg har bara en könsallel och det utvecklas till en hane, en drönare. Ett ägg som har könsallel Xa och som befruktas av en spermie med könsallel Xb utvecklas till en hona, Xa/Xb. Det händer att ett ägg befruktas av en spermie med samma könsallel som ägget har. Då utvecklas en hane, en diploid drönare, som bina dock avlägsnar så snart ägget har kläckts. Vid inavel ökar risken för förekomst av samma könsalleler i populationen vilket medför att bisamhället utvecklas dåligt då de, med samma könsallel befruktade äggen (Xa/Xa), som skulle ha utvecklats till arbetsbin, plockas bort då de på grund av homozygoti för könsallelen skulle komma att utvecklas till en diploida drönare.